2017; 1

Kanske jag borde sparka igång den här bloggen på allvar? Det blir egentligen en vardagsblogg och därmed ganska händelselös då jag inte är särskilt flashig eller gör reklam. Det är så – jag vägrar göra reklam för produkter och tjänster. Möjligen att jag kanske kan göra det på Instagram, men då måste det verkligen vara befogat och relaterat till mig. Annars var tanken med den här bloggen att förklara saker som jag endast kortfattat kunnat antyda om på Instagram, men vi får se. Bloggen kommer att finnas, men omfattning kan jag inte förutspå.

Snart går vi in i februari och det är en otäck månad. Inom loppet av en dryg vecka ska jag 1) träffa neuro, 2) genomgå magnetkamera, 3) genomgå käkröntgen, 4) tandläkarbesök. Jag vet inte vad något av detta går ut på, mer än att 1) ja, jag vet att jag har ms, och 2) ja, jag har en käkcysta som ätit upp käkben på mig. Men det jag inte vet är sedan vad man tänker göra med mig. Eller när. Tandläkarbesöket är lite mystiskt, för jag vet inte varför jag ska till tandläkare. Däremot så hoppas jag bli opererad av käkkirurg och det har inget med tandläkaren att göra, vad jag vet.

Annars? Det rullar på. Superstressad på jobbet och lägger timmar varje kväll på att försöka hitta annan tjänst, men det finns inget. Visst, det finns enormt många lediga tjänster för den grundutbildning jag har, men jag har avancerat så långt och kompletterat utbildningar att det är hopplöst hitta något. Dock har det nu gått så långt att jag kan tänka mig mindre avancerade arbetsuppgifter så länge det är i Göteborg. Det som är bra med mindre avancerade arbetsuppgifter är att jag då höjer lönen rejält, men jag blir snabbt uttråkad om jag inte får stimulans av spännande arbetsuppgifter. Så varför vill jag sluta min nuvarande tjänst? Personalbristen gör att jag får göra dubbelt så mycket och jag orkar inte efter att gjort så i 3-4 år. Jag ser ingen framtid och jag har blivit trött, bister och bitter vilket gör att jag inte längre känner igen mig i min arbetsroll.

Min ljusglimt är skägg. Karlar med skägg. Massor av karlar med skägg. Men jag vill träffas och umgås, inte bara sitta och chatta. För då blir jag bara deprimerad. Det är så 2D – jag vill ha 3D.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *